EN FUNDRA OM STIGAR

Jag delar stig med rådjur och grävling, ibland med räven. Har de gjort en ny stig, så använder jag den, upptäcker de min, så går de på den.

Vi är generösa mot varandra på det sättet. Jag önskar bara att rådjuren inte delade med sig av sina fästingar lika givmilt.

En stig är fri. Den går överallt, kostar inget att anlägga, man går vart man vill. Det mjuka underlaget är gott att gå på.

En stig gör ingen åverkan. Den slingrar sig fram där det är lätt att sätta ner foten, rundar stenar och stubbar, viker runt bergknallar och fuktdråg. När stigen inte längre används försvinner den lätt in i den omgivande terrängen igen.

Idag tar jag stigen som slingrar sig mjukt mellan blåbärsriset ner mot gärdet. I skogsbryner där finns en sten, som jag brukar sitta på en stund och betrakta utsikten över sjön.

Idag ser jag grågässen med sina tre gässlingar simma ut mot den lilla ön.